Vi är i behov av förfinade metoder för att plocka ut individer från blandade material. Detta arbete har utarbetat, prövat och utvärderat en sådan metod. Genom att omvandla benelementens längder ifrån absoluta längder till relativa tal kan man säga att alla benelement hos en individ är relativt lika långa. Metoden har utarbetats på 60 skelett (30 av vardera könet), från Westerhus i Jämtland. För att pröva metoden har material från Ire (gotländsk stenålder) och Löddeköpinge (skånsk medeltid) används.

Metoden fungerar bäst på mindre material och bör inte användas på material om mer än tio individer. De statistiska metoder som använts i arbetet är regression och korrelationsanalys. Den färdiga metoden bygger på att man omvandlar benlängderna till index genom att dividera den faktiska längden med medelvärdet (oberoende av kön) för benelementet. Den fungerar bra för att koppla de stora rörbenen till individer men det är svårt att koppla kranier till det övriga skelettet. Metoden är från början utarbetad på animalt material vilket betyder att samma arbetsmetod går att föra över till andra djurgrupper. Könsbedömningar på enskilda ben är osäkra. Därför har metoden utarbetats utan hänsyn tagen till kön.

Uppsatsen kan inom kort rekvireras från arkeologiska institutionen, Lunds Universitet. Den kan även beställas av mig i form av en pdf-fil.

Denna uppsats behandlar gravfälten i Skateholm, mellan Ystad och Trelleborg, med avseende på de begravningsseder som en gång kan ha rått där. Jag har gått igenom alla gravar och tittat på rödockra, gravgåvor, placering mm. Jag ville försöka komma fram till vilka begravningsseder detta samhälle kunde tänkas haft. Därför har jag studerat litteratur och med hjälp av dessa sammanställt tabeller, kartor och diagram. Med dessa har jag kommit fram till att man har begravt folk på platsen mellan 5500-4800 f.kr. Under denna tid kan man se vissa förändringar i gravgåvorna där kronhjortshorn förekommer vid skateholm II men inte vid skateholm I. Hundarna får vid skateholm I egna begravningar som de inte haft vid skateholm II.

Denna uppsats behandlar forskningsproblematiken rörande Visby. Visby är framförallt en medeltida stad detta syns när man ser en kulturlagerbild från staden. Stenålderslagret ligger under ca. 2,5 meter djupa kulturlager från vikingatid och medeltid. Detta leder till att Visby blir ett mecka för medeltidsarkeologer. Men det är inte bara detta som är problemet, också det stora djupet skapar problem. Man gräver ut de medeltida lagren och sedan gör man endast provchakt ned till stenålderslagret. Detta gör att stenåldersboplatsen blir sönderhackad och att det iblir mycket svårt att få en helhetsblid av boplatsen.

Denna uppsats behandlar skeppssättningstraditionen under den yngre bronsåldern på Gotland. Det är en uppsats byggd på literaturstudier och data hämtade från fornlämningsregistret. Syftet med uppsatsen är att försöka kartlägga skeppet som symbol, dess användning och konstuktion under den yngre bronsåldern och varför det har resulterat i byggandet skeppssättningar.

Förf. anser att skeppssättningarna var byggda för att efterlikna de riktiga skeppen som trafikerade Östersjön. De kan mycket väl ha varit utrustade med detaljer av trä som t.ex däck och mast. Symboliskt sätt skulle skeppen vara på väg, seglande över ett stort hav mot ett avlägset dödsrike. De var primärt var byggda som gravar åt en person men att hans släktingar också kunde få sitt vilorum i monumentet. De som fick äran att ligga i dessa skeppssättningar var troligen sådana personer som bedrev handel med hövdingadömerna runt Östersjön. Graven var precis som gravar idag inget vilorum för den döde, bara en förvaringsplats för hans kvarlevor. Hans själ fanns i dödsriket och skulle inte komma tillbaka till vår värld.

Sammanfattning:

Under 10 dagar under sommaren 1995 skedde en fosfatkartering av Norderslätt och Suderslätt samt grottorna Norder och Suder Vagnhus på Lilla Karlsö. Detta var i en av sommaruniversitetets kurser för att utveckla och använda olika metoder som kan underlätta i det arkeologiska arbetet. Karteringen visar att höga värden av fosfater förekommer i båda grottorna men att det är mer konstant höga värden i Suder Vagnhus. I Suder Vagnhus hittades under undersökningen även två fynd i form av en flinta och en krukskärva. Dessa visar att åtminstone en av grottorna har använts av människor under stenåldern. Fosfatkartering är en mycket lätt, snabb och billig prospekteringsmetod och ger utslag för vilka områden som kan vara intressanta. Men den är långt ifrån fullständig. För att få reda på från vilken tid fosfatlämningarna kommer, måste den sedan kompletteras med en arkeologisk undersökning.

Läs mer >> 

Sammanfattning:

Jag här i detta arbete diskuterat grunderna för religiöst tänkande ur en biologisk ståndpunkt. Först diskuterades de religiösa grunderna i det mänskliga tänkandet för att sedan gå in på hur biologiska modeller kan förklara det religiösa tänkandet. Eftersom djurs abstrakta tankar är svåra att dokumentera har endast liknande beteendemönster mellan människan och de övriga djuren diskuterats. Det visar att mycket i det mänskliga religiösa beteendet har sina grunder i vår biologiska varelse. Men det som vi idag kallar religösa handlingar och som kan lämna spår i efterlämnat material kan bara spåras tillbaka till vår förfader Homo erectus.

Med denna diskussion bakom oss kommer vi tillbaka till en tidigare fråga: vad är religiöst tänkande och vad fyller det för funktion för oss? Forskare har ansett att grunderna ligger i att människan saknar sina anhöriga, drömmer och innehar en självinsikt. Vi kan se i den tidigare diskussionen att alla dessa tre företeelser även finns hos andra djur. Ändå är det svårt för oss att säga att andra djur skulle inneha ett religiöst tänkande, varför?